Vårdnadsbidrag does the trick för familjekonservativa

Medan alla bidrag i det sociala skyddsnätet försämras för att folk "ska arbeta istället för att gå på bidrag" så vill den borgerliga regeringen att en grupp i samhället ska få pengar för att stanna hemma med bidrag från staten; småbarnsföräldrar. Läs: småbarnsmammor. Det är inte papporna som kommer att stanna hemma, i så fall skulle de göra det i större utsträckning redan vid föräldraledigheten.

Kvinnors ställning på arbetsmarknaden är svag redan idag. Tillfälliga anställningar är oftare regel än undantag för unga kvinnor. Mammalediga får sparken eller blir förbisedda när man fastanställer. Löner och pensioner haltar efter. Ska man dessutom stanna hemma helt och håller får det ännu större konsekvenser för kvinnors ekonomiska och sociala situation. Det är en ordentlig backlash för det ekonomiska oberoendet från mannen, som kvinnorörelsen kämpat för i hundra år - och fortfarande kämpar för.

I senaste Kommunalarbetaren finns det en artikel om hur vårdnadsbidraget i Finland har cementerat och normaliserat könsrollerna i hemmet. Vårdnadsbidraget har gjort att hälften av alla småbarnsmammor stannar hemma med barnen. Inte hälften som i "hälften av mammorna stannar hemma och hälften av papporna." Utan hälften som i bara hälften av mammorna jobbar medan ungefär hundra procent av papporna fortsätter sin karriär utan avbrott och negativa konsekvenser.

Vårdnadsbidraget fixar det som Kd trånar efter; Ett Sverige där kvinnor tar hand om barnen och är beroende av mannens inkomst. Den vårdande hemmafrun och familjeförsörjaren.

Oförstånd eller missförstånd?

Efter att kyrkan ställt sig positiva till förbön för homosexuella par och att kvinnoprästmotståndare inte ska prästvigas har den riktigt reaktionära delen av Sveriges kristna startat ett upprop. Laestadianerna (kanske fler homofob-grupperingar?) hotar att lämna Svenska Kyrkan. Erling Wälivaara, kristdemokrat och laestadian, leder Laestadianernas 'uppror' mot Svenska Kyrkan och hotar att lämna samfundet. I en intervju för en vecka sedan i Nordnytt jämför han homosexuella med kleptomaner och pyromaner. Det helt absurda uttalandet ska tydligen vara ett stort missförstånd och säkert inget som homosexuella känner sig diskriminerade av;

Riksdagsledamoten Erling Wälivaara (kd) tycker inte att hans uttalande har med
politiken att göra, och han tror inte heller att de homosexuella känner sig
diskriminerade av det han sagt.
– När de homosexuella hör mig som
kristen säga att de är lika mycket värda som mig, tror jag inte att de kan
missuppfatta det och känna sig diskriminerade, säger
Wälivaara.

Att folk har protesterat och tagit avstånd från honom under veckan, partiledningen likväl som RFSL, verkar ha gått honom förbi. Jag lovar att när folk i Piteå gick ut på gatorna för att protestera mot attackerna mot de homosexuella, så protesterade de mot reaktionära och hetsande gubbar som Wälivaara också.

Vari "missförsåndet" skulle ligga är svårt att se. Kvinnoprästmotståndaren och homofoben Wälivaara har vid flertalet andra tillfällen uttalat sig på liknande sätt. Och i sitt parti är han inte ensam även om det den här gången var lite väl magstark, till och med för KD.