Ytterligare attacker mot demokratin och välfärden i Ryssland

När Putin omvaldes förra året lovade han att försvara de demokratiska landvinningarna i landet. Det var ett löfte som i stort inte betydde annat än det absolut motsatta.
Duman röstade två veckor senare igenom en lagförändring som kraftigt inskränkte demonstrations- och mötesrätten. Vilket Putin, denne store demokrat, sent omsider protesterade emot och lagen mjukades upp. Nej, troligare är att det helt enkelt var olägligt, världen hade redan ett vakande öga på demokratins utveckling i Ryssland efter de hårt styrda valen.

För några veckor sen kom ett hårt slag mot organisationsfriheten och de mänskliga rättigheterna. En ny lag, som ger staten rätt att kontrollera och förhindra organisationers arbete, väntas bli antagen i duman. Förslaget måste gå igenom ytterligare omröstningar innan den blir antagen. Men i den första omröstningen var det endast 18 av dumans 370 ledamöter som röstade mot förslaget. Lagen går ut på att organisationer, för att få fortsätta verka i landet, måste omregistrera sig hos myndigheterna och samtidigt godta slumpmässiga kontroller och tillåta att statstjänstemän deltar på deras möten. Det kommer få stora konsekvenser bl.a. för människorättsorganisationer som bevakar och kritiserar kriget i Tjetjenien. Redan utan en sådan lag förföljs och trakasseras människorättsaktivister.

Den snabba avvecklingen av de sociala skyddsnät och de förmåner som bl.a. pensionärerna åtnjutit sedan Sovjettiden, allt i linje med Världsbankens rekommendationer, har vållat stora protester under våren. Pensionärerna och krigsveteraner gick ut på gatorna men Putin klarade sig undan med mindre eftergifter. Oppositionen motsatte sig reformen redan när den antogs för över ett år sedan och kommunistpartiet sa till Moscow Times att de skulle begära misstroendevotum mot regeringen. Vad som hände med det finns ingenstans att läsa. Mediarapporteringen i Sverige om Ryssland, och Tjetjenien för den delen, är ganska bristfällig.

Och ska man skriva om demokrati i Ryssland står separatistrepubliken Tjetjenien i särklass. Parlamentsvalet i Tjetjenien, 27 november i år, var det första på åtta år. Med tanke på det blodiga krig Putin för där är det minst sagt otroligt att hans stödparti, Enade Ryssland, fick majoritet. OSSE bemödade sig inte ens att bevaka valet, man insåg att det inte fanns en ärlig chans för en demokratisk process.


Om drygt två år är det val i Ryssland. Ny president ska väljas. Putin har redan börjat sin omstrukturering av regeringen. Putin själv kan inte sitta kvar, två perioder är det längsta han kan sitta enligt konstitutionen. Så, precis som när han själv blev Jeltsins kronprins, måste allt planeras i minsta detalj så det inte blir några obehagliga överraskningar längre fram. Så redan nu kan man nog vara ganska säker på att det blir en president som fortsätter bomba Tjetjenien och som håller Kreml under stenhård kontroll.